Schönen nikolaustag med webb

God Jul och Gott Nytt År

Ett år är snart ännu till ända.

Och vad har hänt?

Det har varit ett ganska skakigt år i vår omvärld, med en viss avtrappning av virusspridning (även om den fortfarande finns kvar) men framför allt kriget i Ukraina har varit i fokus i mångas medvetande och mycket i media.

Å andra sidan, det är också mycket positivt på gång i våra två län; Norr- och Västerbotten. Idéer och planer om företagsetableringar som jag sedan tidigare har varit inne på kommer att ställa en hel del krav och utmaningar kring hantering av geografisk information. Något som fortfarande gör behovet av GIS- och geodatakomptens eftertraktat. Kompetens och kompetensspridning är viktigt för NorrGIS verksamhet.

I NorrGIS har vi under året genomfört ett antal välbesökta digitala TechhTalks, vi har genomfört ett välbesökt seminarium om smart samhällsbyggnadsprocess i Skellefteå och arbetsgrupper som tittat på hur vi använder och klassificerar karttjänster från Kommuner på Webben.

Och vi har också tagit fram en ny hemsida.

Igår var jag själv på plats i Gymnasiebyn I Luleå och höll ett 3 timmars pass om GIS och Geodata för teknikelever som läser ett 4:e år med inriktning samhällsbyggnad i Luleå.

Roligt och spännande att både få ta del av våran framtida generations tankar om teknik, och hur de tror man kan använda digitala kartor och teknik i framtiden och så klart kunna inspirera dem till att studera vidare inom vårat område.

Det pågår en del nationella projekt om hur vi ska kunna locka nytt blod till vår bransch! Och vi behöver också se till att vi som har varit i branschen hänger med på allt nytt som händer.

En spännande grej jag sprungit på och som också diskuterats flitigt bland annat bland lärare på Luleå Universitet är användningen av AI chat robotar! Läs mer om det längre ner!

Jag hittade även denna lilla saga på Nätet som hade skapats av ChatGPT:

Här kommer en julsaga om öppna geodata.

”Det var en gång en by där alla delade information om deras geografiska data med varandra. Detta gjorde att byborna kunde använda data från hela världen för att förstå och lösa olika problem i deras område.

En dag, innan jul, upptäckte en grupp barn i byn en karta över skogen bakom deras skola. De insåg att kartan var gammal och inte längre riktig, så de bestämde sig för att uppdatera den med hjälp av GPS-teknik och deras egna observationer.

Med hjälp av öppen geodata, kunde barnen skapa en ny och exakt karta över skogen. De visade kartan för byborna, som blev imponerade av deras hårda arbete och kreativitet.

Så på julafton, när snön föll långsamt över byn, samlades alla för att titta på barnens nya karta av skogen. De var tacksamma för öppen geodata och för barnens hårda arbete, och firade en härlig jul tillsammans.”

/författare ChatGPT – Tack till Mats Elfström för delningen på LinkedIn

Och med den sagan vill jag önska er alla en

riktigt god Jul och ett Gott nytt år!

//Jonny Halvarsson

Ordförande NorrGIS

Luleå 19december 2022

NorrGIS nya Web är äntligen lanserad

Nu är den äntligen här – bästa julGIS-klappen!

NorrGIS hemsida lanserades och aktiverades den 1:a december – www.norrgis.se.

Lägg till den i dina favoriter, kika in och se vad som händer. Och tipsa gärna kollegor och branschkollegor att NorrGIS nu finns i ny ”digital kostym”.

Titta in och få nyheter och anmäl dig till våra event.

NorrGIS Idékonferens Lycksele 31 jan – 1 feb

Anmäl dig till vår Idékonferens i Lycksele som iår genomförs fysiskt igen efter några års digitala dragningar. Vi kommer dock så klart fortsätta arbeta digitalt och dela med oss av resultatens digitalt.

En digital omröstning av idéer som leder fram till NorrGIS verksamhetsplan 2023 kommer som vanligt ut till er medlemmar.

Men vll ni vara med och påverka NorrGIS arbete…då ska ni vara med på denna idékonferens.

Vi kommer att arbeta med att presentera och utveckla idéer till samverkansprojekt, komma på nya områden att kompetenshöja våra medlemmar samt nätverka och ha roligt. Program & anmälan med mer, hittar du här: https://www.norrgis.se/nyhet-3/

Inspelat föredrag från TechTalk Umeå Kommun om Deras arbete med Stompunkter

Inspelade föredrag från Umeås föredrag om programvara Cesium för 3D användning ligger i NorrGIS Teams under kanal TechTalks!

Ta del av hur Umeå kommun har jobbat med sitt Stomnätsarkiv och digitaliserat denna (I form av en stomnäsdatabas) samt hur de implementerat verktyg och processer för att ajourhålla och kunna komma åt data från deras verksamhetssystem!

För dig som missade föredraget har vi sparat det inspelade föredraget på NorrGIS MS Teams-kanal.

NorrGIS kommande TechTalks

Vill du hålla för NorrGIS medlemmar?

Anmäl ett TechTalk här: https://bit.ly/NorrGISTT2023

DATUMEN 2023 ÄR:

  • Torsdag 19 januari
  • Torsdag 16 februari
  • Torsdag 23 mars
  • Torsdag 20 april
  • Torsdag 25 maj
  • Torsdag 15 juni
  • JULI/ -> Inget TechTalks
  • Torsdag 24 augusti
  • Torsdag 21 september
  • Torsdag 19 oktober
  • Torsdag 23 november
  • Torsdag 21 december

Lantmäteriet och smartare samhällsbyggnadsprocess (SmartSam)

Geodatarådets lunchseminarium som hölls den 14 december finns inspelat

https://www.lantmateriet.se/sv/om-lantmateriet/Samverkan-med-andra/geodataradet/informationstillfallen/

  • Information om Geodatarådets senaste möte
  • Geodatarådets handlingsplan 2023
  • Öppna data, särskilt värdefulla datamängder

Informationstillfälle Smartare samhällsbyggnadsprocess 19 december kl. 13-14

https://www.lantmateriet.se/sv/smartare-samhallsbyggnadsprocess/nyheter/#faq=b4a4

Webbinarium: Ändring av detaljplan 2 februari kl. 9-11

https://www.lantmateriet.se/sv/smartare-samhallsbyggnadsprocess/nyheter/#faq=acf9

Välkommen på ett informationstillfälle kring hantering av ändrade detaljplaner i den nationella geodataplattformen.

Informationstillfället vänder sig till planhandläggare, plankonsulter m.fl. som:

  • tar fram och tillgängliggör detaljplaner i den nationella geodataplattformen
  • skickar in detaljplaner för registrering i fastighetsregistret

Öppet hus på Lantmäteriet i Luleå, 16 mars

Mer info med program och inbjudan skickas ut efter julledigheterna.

Workshopen Digibarometern genomfördes på Övertorneå kommun 15 december

För att stötta Sveriges kommuner i digitaliseringen av samhällsbyggnadsprocessen har Lantmäteriet tagit fram ett workshop-material kallat Digibarometern.

Digibarometern fungerar som ett diskussionsunderlag för att skapa samsyn om kommunens digitala mognad. Workshopen passar bra för en bred grupp medarbetare på ett samhällsbyggnadskontor och bygger på ett antal frågeställningar som diskuteras både i mindre grupper och i helgrupp. Workshopen tar 7-8 timmar att genomföra och kan delas upp på två tillfällen.

Mer info om Digibarometern finns här: https://www.lantmateriet.se/sv/smartare-samhallsbyggnadsprocess/utbildningar/digibarometer—en-workshop-om-digital-mognad/

Om ni är intresserade av att genomföra den kan ni kontakta Jenny Vennberg Larson, Regional geodatasamordnare för Norr- och Västerbotten.

Läs även mer om Standarder och nationella specifikationer för geodata här:

https://smartbuilt.se/projekt/informationsinfrastruktur/nationella-geodata/

Lediga jobb hos våra medlemmar

Här tipsar vi om lediga jobb inom GIS. Geodata och samhällsbyggnad (Där GIS-kompetens efterfrågas i annonsen)!

Vill du tipsa om lediga jobb går det bra med ett mail till jonny.halvarsson@lulea.se

Nyheter från media och sociala kanaler

Lantmäteriet släpper satellitbilder via tjänsten Saccess från 2022: Geoforum Sverige – Lantmäteriet släpper satellitbilder över Sverige från sommaren 2022

På gång i början av 2023

Vi fortsätter arbetet i NorrGIS med kommande idéseminarium och Verksamhetsplaneringsarbete för 2023.

Årsmöte sker den 21:a Februari (Digitalt + Fysiskt i Luleå)

Krönika: Chat GPT – vad är det?

Har ni hört talas om ChatGPT? Det är en AI Chat där man kan föra en dialog och där man får förvånansvärt intressanta svar! Här hittar ni verktyget: New Chat (openai.com)

Nedan ett exempel med en dialog med ChatGPT;

”Jag vill veta nyttan med GIS

GIS, eller geografiska informationssystem, är en teknik som används för att samla, lagra, analysera och visualisera geografisk information. GIS kan användas på många olika sätt, men några vanliga användningsområden är:

  1. Planering och utveckling: GIS kan användas för att planera och utveckla städer, samhällen och andra geografiska områden genom att visualisera olika alternativ och se hur de påverkar olika faktorer som till exempel trafik, bebyggelse, miljö och hälsa.
  2. Riskevaluering: GIS kan användas för att bedöma olika risker, till exempel naturkatastrofer som översvämningar eller jordskalv, och för att ta fram strategier för att hantera och minimera dessa risker.
  3. Naturvård: GIS kan användas för att förstå och hantera olika ekosystem, till exempel genom att undersöka hur djur och växter påverkas av olika faktorer som klimatförändringar och mänsklig verksamhet.
  4. Miljöövervakning: GIS kan användas för att övervaka och mäta olika miljöfaktorer, till exempel luftkvalitet och vattentemperatur, och för att identifiera och åtgärda eventuella problem.
  5. Företagsverksamhet: GIS kan användas för att förbättra företagsverksamhet på olika sätt, till exempel genom att optimera distributionsrutter, analysera marknader och hitta lämpliga platser för nya verksamheter.

Sammantaget är GIS ett kraftfullt verktyg som kan hjälpa organisationer och individer att fatta bättre beslut och lösa komplexa problem genom att ge en geografisk dimension till data och information.

Vad är definitionen av ett Geografiskt informationssystem?

En geografiskt informationssystem (GIS) är en datorbaserad teknik som används för att samla, lagra, analysera och visualisera geografisk information. GIS bygger på idén att olika datakällor, till exempel kartor, rådata, foton och statistik, kan kopplas samman och visualiseras på ett geografiskt kartformat. Detta gör det möjligt att se olika samband och mönster i data som kan vara svåra att upptäcka på annat sätt.

GIS använder geografiska koordinater, till exempel longitud och latitud, för att placera objekt och fenomen på en karta. Det kan också använda andra geografiska referensramar, som till exempel UTM (Universal Transverse Mercator) eller en rutmärkt karta, för att ge informationen en geografisk sammanhang.

GIS kan användas på många olika sätt, till exempel för planering, analys, beslutsfattande, övervakning och företagsverksamhet. Det kan också användas för att lösa komplexa problem och för att fatta bättre beslut genom att ge en geografisk dimension till data och information.

Vilka produkter ingår i ArcGIS plattformen?

ArcGIS är en plattform för geografiskt informationssystem (GIS) som tillhandahålls av företaget Esri. ArcGIS består av många olika produkter och tjänster som kan användas för att samla, lagra, analysera och visualisera geografisk information. Några av de produkter som ingår i ArcGIS-plattformen är:

  1. ArcGIS Desktop: Detta är en programvara som används för att skapa professionella kartor och analysera geografiska data. ArcGIS Desktop innehåller verktyg för att skapa kartor, redigera data, analysera geografiska fenomen och visualisera resultat.
  2. ArcGIS Pro: Detta är en avancerad version av ArcGIS Desktop som är utformad för att hantera och analysera geografiska data på ett effektivt sätt. ArcGIS Pro innehåller verktyg för att skapa och redigera kartor, analysera data, samarbeta med andra användare och integrera GIS med andra system.
  3. ArcGIS Online: Detta är en webbaserad tjänst som erbjuder en mängd olika verktyg och tjänster för att hantera och analysera geografiska data. ArcGIS Online innehåller verktyg för att skapa kartor, analysera data, samarbeta med andra användare och dela information.
  4. ArcGIS Enterprise: Detta är en plattform för att bygga och driftsätta geografiska informationssystem inom organisationer. ArcGIS Enterprise innehåller verktyg för att hantera och analysera geografiska data, samt integrera GIS med andra system och tjänster.

Det finns många andra produkter och tjänster som ingår i ArcGIS-plattformen, inklusive verktyg för att skapa och redigera geografiska data, för att analysera och visualisera geografiska fenomen, och för att integrera GIS med andra system och tjänster.

Vad gör ArcGIS Spatial Analyst?

ArcGIS Spatial Analyst är en tilläggsmodul för ArcGIS, ett geografiskt informationssystem (GIS) som tillhandahålls av företaget Esri. ArcGIS Spatial Analyst tillhandahåller verktyg för att analysera och visualisera geografiska data på ett geografiskt kartformat.

Med ArcGIS Spatial Analyst kan du utföra olika typer av geografisk analys, till exempel:

  1. Rasteranalys: Rasteranalys är en teknik för att analysera geografiska data som är uppdelade i rutnät, till exempel kartor, satellitbilder och demografiska data. Med ArcGIS Spatial Analyst kan du utföra olika typer av rasteranalys, till exempel analys av närhet, vägsträckning, slope, solorientering och vattenföring.
  2. Vektoranalys: Vektoranalys är en teknik för att analysera geografiska data som representeras som geometrier, till exempel linjer, polygon och punkter. Med ArcGIS Spatial Analyst kan du utföra olika typer av vektoranalys, till exempel analys av areal, längd, områden, vinklar och relationer mellan objekt.
  3. Statistisk analys: Statistisk analys är en teknik för att analysera geografiska data med hjälp av statistiska metoder, till exempel medelvärde, standardavvikelse och korrelation. Med ArcGIS Spatial Analyst kan du utföra olika typer av statistisk analys, till exempel kartläggning av fördelningar, trendlinjer och modellering.

ArcGIS Spatial Analyst är ett kraftfullt verktyg för att analysera och visualisera geografiska data och fenomen. Det kan användas för att lösa komplexa problem och fatta bättre beslut genom att ge en geografisk dimension till data och information.

Vilka använder FME från Safe Software?

FME från Safe Software är ett verktyg för att omvandla, integrera och automatisera geografisk data. FME används av många olika typer av organisationer och individer som behöver hantera och manipulera geografisk data för olika ändamål.

Några exempel på organisationer och branscher som använder FME är:

  1. Konsultföretag: FME används av konsultföretag för att omvandla, integrera och automatisera geografisk data för olika klienter och projekt.
  2. Offentliga myndigheter: FME används av offentliga myndigheter för att hantera, analysera och visualisera geografisk data för olika ändamål, till exempel planering, övervakning och rapportering.
  3. Infrastruktur- och byggföretag: FME används av infrastruktur- och byggföretag för att analysera geografisk data för att optimera projekt, hitta lämpliga platser för anläggningar och hantera rutiner och processer.
  4. Försvarssektorn: FME används av försvarssektorn för att hantera och analysera geografisk data för olika ändamål, till exempel för att stödja operationer och strategier.
  5. Energisektorn: FME används av energisektorn för att analysera geografisk data för att optimera anläggningar, distributionsrutter och andra processer.

Sammantaget är FME ett kraftfullt verktyg som används av många olika typer av organisationer och individer som behöver hantera och manipulera geografisk data.

Digital samhällsbyggnad – vad är det?

Digital samhällsbyggnad är en term som syftar på hur teknik och digitala verktyg kan användas för att förbättra samhället och för att lösa olika samhälleliga utmaningar. Digital samhällsbyggnad handlar om att skapa, utveckla och använda digitala tjänster, verktyg och plattformar för att stödja samhällets olika funktioner och aktiviteter.

Digital samhällsbyggnad kan handla om många olika saker, till exempel:

  1. E-förvaltning: Digital samhällsbyggnad kan handla om att skapa och utveckla digitala tjänster för att förbättra kommunikationen och samarbetet mellan myndigheter, organisationer och medborgare.
  2. E-samhälle: Digital samhällsbyggnad kan handla om att skapa och utveckla digitala plattformar för att stödja samhällets olika aktiviteter, till exempel e-handel, e-lärande, e-hälsa och e-demokrati.
  3. Smarta städer: Digital samhällsbyggnad kan handla om att skapa och utveckla teknik för att förbättra livskvaliteten och effektiviteten i städer, till exempel genom att använda sensorstyrd teknik och internet of things (IoT).
  4. Open data: Digital samhällsbyggnad kan handla om att tillgängliggöra och använda offentlig data för att lösa samhälleliga problem och skapa nya möjligheter.

Digital samhällsbyggnad är ett område som är i ständig utveckling och som påverkar många olika områden i samhället. Det handlar om att använda teknik och digitala verktyg på ett sätt som skapar värde för medborgare, organisationer och samhället som helhet.

Vad är meningen med livet?

Det finns ingen enhetlig mening med livet eftersom det är olika för varje individ. Vad som ger mening och meningen med livet kan vara mycket olika för olika människor och kan även förändras under livets gång. Många människor letar efter sin mening med livet och försöker hitta saker som ger dem glädje, tillfredsställelse och mening i livet. Detta kan inkludera att skapa relationer, utföra viktigt arbete, nå personliga mål, utforska sin kreativitet, hjälpa andra eller delta i aktiviteter som ger personen glädje och mening.”